– Målet är att vi ska få ännu mer rörelseglädje på förskolan, både hos barnen men även pedagoger, att alla ska känna hur härligt att röra på sig och hur bra vi mår av det. Jag ser mycket mer rörelse både inomhus och utomhus, säger Elisabeth Sandgren, rektor på Ekedals förskola.

På Ekedals förskola lyfts stödet från Make a Move som en viktig faktor för att utveckla arbetet och engagera hela personalgruppen.

– Vi har haft fokus på rörelse tidigare, men utmaningen är att få med sig alla. Med stödet från Make a Move har det verkligen hänt något, hela personalen har fått en boost i arbetet, säger Malin Lindh, pedagog på Ekedals förskola.

Ett arbetssätt som är enkelt att implementera

En styrka beskrivs vara att arbetssättet är enkelt att komma igång och integrera i verksamheten.

– Vi har fått mycket inspiration och konkret stöd, och det visade sig vara mycket enklare att arbeta med än vi först trodde. Det går snabbt att implementera och både barn och pedagoger hakar på, säger Therese Larsson, utvecklingspedagog på Trollsländans förskola.

Positiv inverkan hos både barn och vuxna

– Det har hänt mycket på kort tid. Barnen tycker det är fantastiskt roligt och rörelse har blivit något vi samlas kring. Det är något som förenar oss där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar och när vi erbjuder aktiviteter vill de flesta vara med, säger Therese.

Arbetet påverkar även pedagogerna till att röra på sig mer.

– Jag har själv fått en nytändning och rör mig mer i vardagen. Det vi gör tillsammans på förskolan smittar av sig, både på mig och hos min dotter, berättar Therese.

Bilet Lazar, skyddsombud på Trollsländans förskola, håller med om att rörelseglädjen sprids i hela verksamheten.

– Den blir synlig och konkret, inte bara hos barnen utan också hos oss vuxna. Trots en lång arbetsdag har jag energi och känner mig glad och det smittar av sig på barnen.

Rörelse som en del i språkinlärning

På Trollsländans förskola finns många barn som är nya i svenska språket. Här blir rörelse ett verktyg i lärandet.

– När man lär genom att göra och använda flera sinnen går det snabbare. Rörelse fungerar också som ett universellt språk där barnen ser, härmar och blir nyfikna, säger Bilet.

Planerad rörelse ger utrymme för spontanitet och gemenskap

Pedagogerna på Trollsländans förskola arbetar aktivt med att inspirera till rörelse, till exempel genom “veckans rörelse”, vilket ofta fortsätter i barnens egen lek. Har balansera varit veckans rörelse kan man se hur barnen tar egna initiativ och fortsätter öva på balansgång på egen hand.

– Varje måndag planerar vi veckans rörelseaktiviteter för vår avdelning. Ofta vill barn från andra avdelningar vara med, vilket skapar spontan rörelse för dem samt en fin gemenskap över både avdelnings- och åldersgränser, säger Bilet.

Dans är en återkommande aktivitet på Trollsländans förskola, där alla deltar utifrån sina egna villkor. Den närliggande skogen blir en naturlig plats för rörelse och kreativitet.

– Barnen kan delta på sitt eget sätt, vissa dansar, andra tittar. De flesta dras ändå med när vi pedagoger börjar röra på oss. Det skapar en härlig känsla av gemenskap, avslutar Bilet.

Inlägget Arbetet i förskolorna visar positiva effekter dök först upp på Make a Move.

– Jag tror att de tycker att det är superkul. Man ser ju verkligen rörelseglädjen, barnen köar för att spela tennis, leker med ballonger och dansar till musik. Även de mer blyga och försiktiga barnen tycker att det här är jättespännande, säger Elisabeth Sandgren, rektor på Ekedals förskola.

Pilotförskolor som jobbar med rörelse i vardagen

Ekedals förskola, Tidans förskola och Trollsländans förskola i Skövde kommun är pilotförskolor inom Make a Move. Det innebär att de arbetar extra aktivt och fördjupat med att främja rörelse hos barnen i vardagen. Förskolans dag blev ett tydligt exempel på hur rörelse kan integreras i verksamheten på ett lustfyllt sätt. Utöver föreningarnas medverkan fanns hinderbanor, ballonger, olika typer av prylar och utrustning för att röra på sig samt musik att dansa till.

Föreningslivet inspirerade till nya aktiviteter

Under dagen deltog lokala föreningar som gav barnen möjlighet att testa idrotter. Skultorps Tennisklubb, Tidans IF och Skövde Parasportförening var med och lät barnen testa idrotter och gav vårdnadshavare information om deras respektive verksamhet.

– Det är många som står och väntar på att få prova spela, så det märks att det uppskattas, säger Jonas Söderlund från Skultorps Tennisklubb.

En viktig del i Make a Move är att skapa samverkan mellan olika aktörer för att ge barn bättre förutsättningar till en rörelserik vardag, både i och utanför förskolan.

– När barn får testa olika idrotter kan det så ett frö för framtiden. De behöver inte börja med en aktivitet direkt, men det kan väcka ett intresse som växer över tid. Vi vill ge fler barn möjlighet att upptäcka vad man kan göra på sin fritid, säger Fredrik Bergsbo, processledare inom Make a Move.

Fritidsbanken är ytterligare en aktör som skapar förutsättningar för rörelse. De levererade cyklar, kickbikes och annan utrustning som barnen fick prova på Trollsländans förskola vilket var ett mycket uppskattat inslag.

Samverkan i praktiken

Samverkan är en av grundpelarna inom Make a Move, och förskolans dag i Skövde blev ett konkret exempel på hur olika aktörer kan mötas kring barnens rörelseglädje.

– Under förskolans dag samlar vi förskola, det lokala föreningslivet, Fritidsbanken, vårdnadshavare och även representanter från Familjecentralen. Det här är ett konkret exempel på hur vi omsätter samverkan i praktiken och skapar förutsättningar för mer rörelse för stunden men också på sikt, säger Linda Johansson, projektledare för Make a Move.

Inlägget När samverkan blir rörelseglädje i praktiken dök först upp på Make a Move.

Kasta
Avdelning Tranan har jobbat med boken om Gruffalon. På denna station fick barnen kasta ärtpåsar med Gruffalon!

Krypa och Åla
Barnen på avdelning Göken läst boken om “Sagan om den lilla ankan” och barnen blev väldigt intresserade av bävern i boken så på denna station fick man åla och krypa genom en bäverhydda!

Hoppa
På avdelning Måsen har man jobbat med boken “Promenad”. Här har man lärt känna Glitter-Kennet och idag bjöd han in till Hopp-disco!

Hänga
På avdelning Ugglan har man läst boken “Det brinner på zoo” och på denna station fick barnen prova på att hänga!

Balansera
På avdelning Storken är Bluey en stor favorit så på deras station fick man balansera med Bluey!

Kunskap och inspiration med Make a Move

Utöver de olika rörelsestationerna fanns även en särskild Make a Move-station. Här fick vårdnadshavare möjlighet att ta del av information om arbetssättet, dess syfte och tips på hur rörelse kan integreras i barns vardag på ett naturligt och lustfyllt sätt.

En kväll fylld av gemenskap

Kvällen avslutades på bästa sätt med en gemensam sångstund där barn, familjer och pedagoger. En väldigt härlig och uppskattad kväll!

Inlägget Familjefest med rörelseglädje i fokus dök först upp på Make a Move.

– Vi vill förstå vad som faktiskt sker när rörelse med ett holistiskt perspektiv blir en naturlig del av vardagen i förskolan, säger Beatrix Algurén, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet som ansvarar för utvärderingen genom följeforskning.

Utvärderingen är en del av utvecklingsprojektet Make a Move – Rörelserika barn som finansieras av Allmänna Arvsfonden och pågår under tre år i sex kommuner. Fokus i följeforskningen ligger inte enbart på hur mycket barn rör sig, utan på hela deras rörelseförståelse. Det innefattar både motoriska färdigheter och hur barn utvecklar självförtroende, motivation, socialt samspel och kommunikation genom rörelse samt hur de rör sig och interagerar i olika miljöer.

– Vi upplever världen genom vår kropp. Rörelse är ett sätt att förstå och vara i världen, inte bara en fysisk färdighet.

Blicken vänds också mot pedagogernas arbete. Hur påverkas deras arbetssätt, förhållningssätt och syn på rörelse och lek av satsningen? Och hur i sin tur påverkar det barnens utveckling?

– Det handlar om samspelet mellan barn och vuxna. När pedagoger förändrar sitt sätt att arbeta med rörelse kan det få stor betydelse för barnens lärande och utveckling, säger Beatrix.

Växande behov av tidiga insatser

Bakgrunden till satsningen är en utveckling som oroar forskare. Studier och erfarenheter pekar på att barns motoriska färdigheter och deltagande i fysisk aktivitet minskar, och att nedgången börjar redan i tidig ålder.

De tidiga åren är avgörande, det är då barn bygger upp grundläggande rörelseförmågor som senare ligger till grund för all annan fysisk aktivitet. När barn får möjlighet att utveckla dessa färdigheter skapas en positiv spiral: de känner sig trygga, vågar testa nytt och får självförtroende att fortsätta vara aktiva.

Samtidigt visar erfarenheter att även om många yngre barn når rekommendationerna för fysisk aktivitet, så minskar andelen redan under förskoleåren. Därför lyfts behovet av att både öka rörelsefriheten och minska stillasittandet.

– Vi behöver skapa miljöer där barn får utforska, vara kreativa och också våga misslyckas. Det är en viktig del av deras utveckling och bidrar till att bygga trygga, resilienta och handlingskraftiga individer, säger Beatrix.

Små förändringar kan göra stor skillnad

Även om resultaten från följeforskningen ligger framåt i tiden, finns det redan nu viktiga lärdomar för kommuner och verksamheter som vill arbeta långsiktigt med barns rörelse.

En central faktor är tid. Att förändra arbetssätt och skapa nya vanor tar tid, och det behöver få göra det. Samtidigt kan små steg och ökad medvetenhet ge tydliga effekter – både på kort och lång sikt.

En annan viktig aspekt är delaktighet. När hela verksamheten är involverad – inte bara enskilda pedagoger – ökar möjligheten att bygga en kultur som håller över tid.

– Det handlar om att skapa en gemensam riktning där alla känner ansvar och möjlighet att bidra.

Vikten av samverkan lyfts också som en viktig framgångsnyckel, både inom kommunen och med externa aktörer. Genom att arbeta tvärsektoriellt kan resurser användas smartare och skapa större effekt än om varje aktör arbetar för sig.

– Samverkan kan ge mer än summan av delarna. Det behöver inte kosta mer, men kan ge betydligt större resultat.

Ett lärande i rörelse

Med baslinjemätningarna som startpunkt hoppas vi kunna följa hur satsningen påverkar både barn och vuxna över tid.

Ambitionen är tydlig: att bidra till en djupare förståelse för hur rörelse kan bli en självklar del av barns vardag – och en grund för både lärande, hälsa och livslång rörelseglädje.

Inlägget När rörelse blir en del av vardagen – ny studie följer utvecklingen dök först upp på Make a Move.

En morgon står ett av barnen, som är ett år gammal och precis lärt sig att gå, på en liten studsmatta. Barnet är nyanländ till Sverige och varken barnet eller vårdnadshavarna har ännu några kunskaper i svenska. Medan barnet hoppar upp och ner uttalas ordet ”hoppa”.

Det blir ett starkt och tänkvärt ögonblick. Barnets första svenska ord blir inte ett substantiv som ”lampa” eller ”boll”, utan ett verb kopplat till kroppen och rörelse. Ett ord som känns, görs och upplevs och barnet expanderade sitt ordförråd på ett sätt som blir både meningsfullt och konkret.

Inlägget När rörelse blir språk dök först upp på Make a Move.

Den nationella kraftsamlingen har som mål att öka den dagliga rörelsen i befolkningen för att bidra till god och jämlik hälsa. Arbetet tar sin utgångspunkt i sex samhällssektorer som är avgörande för att skapa goda förutsättningar för rörelse:

• Arbetslivet
• Fritidssektorn
• Förskola, skola, fritidshem
• Hälso- och sjukvård och socialtjänst
• Samhällsplanering
• Transportsektorn

Under 2026 ska Folkhälsomyndigheten bland annat lyfta rörelsefrågan på agendan, höja kunskapen, stärka samverkan, sprida goda exempel, integrera rörelseperspektiv i beslut och främja samarbete över sektorsgränser.

Tvärsektoriellt arbetssätt – en förutsättning för hållbar förändring

För Make a Move är den tvärsektoriella samverkan en central del av arbetssättet. Genom att olika verksamheter och sektorer möts, pratar samma språk och drar åt samma håll skapas förutsättningar för verklig och långsiktig förändring.

– Det känns väldigt positivt att denna nationella kraftsamling nu genomförs och att man, precis som vi, ser värdet av att stärka samverkan över sektorsgränser. Det är själva grunden i vårt arbete, att samla rätt aktörer för att gemensamt skapa så bra förutsättningar för rörelse som möjligt i målgruppens vardagsmiljöer, säger Linda Johansson, tf projektledare för Make a Move.

Förskolan som arena – ett gott exempel från Make a Move

Som en del av den nationella kraftsamlingen delades exempel på framgångsrika arbetssätt i en film (som finns längre ned på sidan), där Make a Move var en av aktörerna som fick berätta om arbetet i förskolan. Fokus låg bland annat på riskfylld lek, hur barn ges möjlighet att öva grundmotoriska rörelser samt hur förskolepedagoger stöttas i att bli trygga och aktiva rörelseförebilder. De effekter som observerats i verksamheterna är bland annat ökat självförtroende hos barnen, fler barn i rörelse, förbättrat samspel mellan barn samt smidigare övergångar från förskola till skola – inte minst tack vare samverkan inom kommunen.

Beatrix Algurén, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet och representant i Rörelserådet Västra Götaland, lyfte hur Make a Moves arbete bidragit till att utmana pedagogernas säkerhetstänk. Det har i sin tur lett till att barnen fått möjlighet att delta i mer utmanande aktiviteter, som att klättra i träd, hoppa från stenar och gå längre sträckor.

Hon betonade också att pedagogernas roll som rörelseförebilder, att uppmuntra, främja och själva vara aktiva i leken, är en av de viktigaste faktorerna bakom hur aktiva barnen blir. Det har dessutom bidragit till ett bättre samspel både mellan pedagoger och mellan barn.

Förebilder som gör skillnad

Pedagogens förhållningssätt lyftes också som en framgångsnyckel av Helena Klarén, barnskötare på Silverbyns förskola, som uttryckte det:

– Är man en förebild kan man få med sig de flesta.

Hon beskrev även vikten av att visa och kommunicera arbetssättet till vårdnadshavare, för att skapa förståelse för syftet och samtidigt inspirera till mer rörelse även i hemmet. En av utmaningarna i arbetet har varit att få med alla pedagoger, men genom gemensamma samtal och långsiktigt arbete har hela arbetslaget nu samlats kring frågan.

Läs mer om den nationella kraftsamlingen här och ta del av filmen med goda exempel från förskolan nedan.

Inlägget Make a Move bidrar i nationell kraftsamling för ökad rörelse dök först upp på Make a Move.

Uppdraget var från början att skapa en näridrottsplats, men istället för en traditionell lösning valde man att tänka utanför ramarna.

– Allt började med en skiss på en servett där jag ville ta tillvara tankarna från Make a Move och fundera över hur vi kan skapa en plats som bjuder in till många olika typer av rörelse, säger Jessica.

Resultatet blev en aktivitetsyta med parkourmöjligheter, skatepark med flera olika moduler, stora gungor och repgungor, två höga klätterpyramider, en inside‑out‑arena som kan användas för olika bollsporter, pulkabacke samt ytor för att umgås, grilla och bara vara.

En plats för fler än den klassiska näridrottsplatsen

Genustänket har varit en tydlig del av utformningen. Med stöd i forskning om vilka typer av miljöer som ofta tilltalar fler barn och unga, och särskilt tjejer, har fokus lagts på bland annat gungor, klättring och mer neutrala ytor som bjuder in till olika sorters lek och rörelse.

– Näridrottsplatser blir ofta starkt kodade, ofta för pojkar i åldern 9–12 år som spelar fotboll. Jag ville skapa en plats där fler målgrupper känner sig välkomna, inte minst tjejer i tonåren. Istället för en traditionell fotbollsplan valde vi att bygga en inside‑out‑arena, som forskning visar kan fungera som en mer inkluderande plats för olika aktiviteter, säger Jessica.

Även vad platsen kallas har haft betydelse. Istället för begreppet näridrottsplats valde man att kalla området för en aktivitetsyta.

– Vi ville inte koda platsen till en viss typ av idrott. Det ska vara en yta som väcker nyfikenhet för olika sorters rörelse. Man kan välja att spela fotboll, men det ska också finnas utrymme för andra sätt att röra sig, säger hon.

Modet att tänka nytt

En viktig del av projektet har varit att våga blanda olika typer av aktiviteter och utrustning samt att våga utmana tidigare arbetssätt.

– Make a Move har verkligen påverkat vårt sätt att arbeta. Jag har blivit mer medveten om hur man bygger för att nå grupper som annars är svåra att nå, till exempel tonårstjejer. Vi har också vågat samköra ytor och blanda utrustning på sätt som vi inte gjort tidigare, säger Jessica.

Ett nytt inslag har varit att arbeta med risk–nytta‑analyser, något som gett större handlingsutrymme.

– Det har hjälpt oss att fokusera mer på vad barn och unga faktiskt vinner på att få utmana sig själva, snarare än att enbart undvika risker.

Tydliga effekter – platsen används

Någon formell studie har ännu inte genomförts, men användningen av platsen är tydlig.

– Vi vet att den används. Så fort staketen togs bort kom det mycket folk, och skateparken har varit väldigt populär, säger Jessica.

För kommunen är Lindome stadspark starten på ett nytt sätt att arbeta med offentliga miljöer.

– Vi kommer att ta med oss det här arbetssättet framåt. Hur kan vi öppna upp våra grönområden så att så många som möjligt kan, vill och vågar röra sig? Det är vårt främsta uppdrag.

Tvärsektoriellt arbete och medborgardialog

Utvecklingen av Lindome stadspark har skett i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, där medborgardialoger spelat en avgörande roll.

– Dialogerna gav oss många värdefulla inspel och gjorde det möjligt att skapa något som faktiskt motsvarar det som efterfrågades, säger Jessica.

En helhet för framtiden

Aktivitetsytan är en del av en större utveckling av området. I parken byggs även en lekplats för yngre barn med sagotema, det finns en blomsterträdgård, en mötesplats med scen och planer på en boulebana. Tillsammans skapar det en helhet som riktar sig till många olika målgrupper.

– Make a Move har gjort avtryck i flera förvaltningar i kommunen. Vi har skruvat på det vi gör och blivit lite bättre hela tiden, avslutar Jessica.

Inlägget Från oanvänd gräsyta till levande mötesplats dök först upp på Make a Move.

Konkreta insatser i förskolornas vardag

Sedan samarbetet inleddes har flera konkreta insatser genomförts. Varje pilotförskola har tagit fram en egen handlingsplan för hur rörelse ska integreras i verksamheten, personalen har även fått utbildning i rörelseförståelse och ambassadörer från förskolorna har fått kunskapshöjning om barns motoriska utveckling.

– Mycket handlar om att skapa förutsättningar för rörelse i vardagen och väva in den naturligt i det som redan görs, snarare än att lägga till ännu ett moment säger Emelie Lilja, processledare Make a Move.

Gemensam målbild: rörelse som en naturlig del av dagen

En tydlig målbild delas av rektorerna: rörelse ska bli en naturlig och integrerad del av hela förskolans vardag. Ambitionen är att bryta trenden med stillasittande och i stället öka barns dagliga rörelse, samtidigt som barnen ges möjlighet att utmana sig själva genom så kallad riskfylld lek.

– Rörelse ska vara en naturlig del av vardagen. Vi hoppas också att mer rörelse i förskolan kan smitta av sig och leda till mer rörelse även i hemmen, säger Malin Olsson, rektor för Marierovägens förskola.

Långsiktighet och samarbete viktigt för framgång

Enligt rektorerna är projektets långsiktighet en avgörande faktor för att nå resultat. Make a Move – Rörelserika barn pågår under tre år, vilket ger utrymme att arbeta uthålligt och involvera många.

– En viktig framgångsfaktor är just att vi arbetar över tid och att många är involverade. Det är viktigt att hela kommunen drar åt samma håll, säger Frida Sterner, rektor för Granås förskola.

Även kommunens etablerade arbetssätt lyfts fram som en styrka.

– I Vänersborg är vi vana vid att arbeta med tydliga fokusområden, och just nu är rörelse ett sådant. Dessutom har vi ett inarbetat sätt att arbete i nätverk, där kunskap kan tas tillbaka till respektive verksamhet, vilket skapar goda förutsättningar för att satsningen ska lyckas, säger Anna Rosenberg, rektor för Frändefors förskola.

Tidiga förändringar redan synliga

Trots att arbetet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede upplever rektorerna att förändringar redan märks i verksamheterna. Engagemanget hos personalen beskrivs som stort.

– Engagemanget är tydligt, inte bara hos oss pilotförskolor. Satsningen ligger helt rätt i tiden, inte minst eftersom rörelse har fått en större plats i läroplanen, säger Malin Olsson.

En del av ett större sammanhang

Make a Move – Rörelserika barn syftar till att öka rörelsen hos barn i förskoleålder genom ett brett angreppssätt. Arbetet vilar på flera grundpelare, däribland tvärsektoriell samverkan, rörelseförståelse som förhållningssätt, ett starkt föreningsliv som bygger broar till en aktiv fritid samt insatser på flera arenor i kommunen, exempelvis förskola och samhällsplanering.

Arbetet i Vänersborg fortsätter under de kommande åren, med målet att skapa hållbara strukturer för rörelse som lever kvar även efter projektets slut.

På bilden ser ni från vänster; Anna Rosenberg, Frida Sterner och Malin Olsson.

Inlägget Goda förutsättningar för rörelserika förskolor i Vänersborg dök först upp på Make a Move.

Som ett första steg beslutade de att låta barnet gå själv den korta sträckan mellan hemmet och förskolan, istället för att bli buret. Det var en liten förändring – som gjorde skillnad.

Med tiden gjorde dessa extra vardagssteg skillnad. Idag orkar barnet gå hela utflykterna och deltar fullt ut i aktiviteterna. Exemplet visar hur medvetna, enkla justeringar och samverkan kan skapa goda förutsättningar för barns motoriska utveckling.

Inlägget Små steg gör stor skillnad dök först upp på Make a Move.