I Sara Frödéns pågående studie observerar hon hur barn och pedagoger använder lekmiljöer i skogs- och grönområden. Stora Holmen är en av de lekotoper som anlagts i Örebro. Foto: Örebro kommun.
Barns fantasi och utforskande frodas i park- och skogsmiljö. Dessutom blir leken mer utmanande. Det visar forskaren Sara Frödéns pågående studie om de gröna lekmiljöer som anlagts i Örebro.
I Örebro finns flera nya, gröna leklandskap som inbjuder till rörelseglädje, skapande och utforskande lek. Flera av dem är dessutom placerade i anslutning till förskolor och skolor. Det är något pedagogikforskaren Sara Frödén vid Örebro universitet drar nytta av i sina studier.
– Jag studerar hur barnen och pedagogerna använder de här grönytorna jämfört med traditionella skol- och förskolegårdar, och detta ur ett socialt hållbarhetsperspektiv –exempelvis hur flickors och pojkars lek och interaktion skiljer sig åt, säger hon.
Mer varierad och riskfylld lek
Projektet ”Den lekfulla staden” är ett samarbete mellan kommunen och universitetet och än så länge har Sara Frödéns studier bara pågått i ett år. Men en första analys visar att leken skiljer sig åt på flera sätt. Bland annat har hon noterat att leken i park- och skogsmiljö är mer utforskande och fantasirik. Dessutom innehåller den mer riskfylld och varierad lek än den som sker på den vanliga gården.
– Intressant att se är också att sårbara elever, de som behöver lugn och ro, vilar och återhämtar sig i parken. Där kan de vara i fred och leka eller bara hänga utan att känna sig störda och utsatta på samma sätt som de kan bli på en öppen yta som skolgården, säger hon.
Sällsynt med skador
Även de yngre barnen som inte får leka fritt i grönområdena tenderar att leka i buskagen, i stället för med det många gånger påkostade materialet på gården.
– Naturmaterial är barnens guld och i grönområdena finns det i överflöd, säger Sara Frödén.
’För vissa barn är det livsnödvändigt.’
En annan insikt är att barnen sällan skadar sig i skogs- och parkpartierna. Däremot har barnen berättat hur de fallit från exempelvis lekställningen på den vanliga gården. Det verkar som om barnen gör egna riskbedömningar i grönområdena, exempelvis när de klättrar i träd, till skillnad från när de leker på de anlagda lekplatserna som uppfattas som mer säkra av både barn och vuxna.
Fler deltar i fysiska lekar
– Vissa barn har inte samma konsekvenstänk som andra, och för dem är det extra viktigt att få utmaningar och öva sig i ett tryggt sammanhang med tillåtande pedagoger. Det finns ganska lite utrymme för riskfylld, fysisk lek på traditionella förskole- och skolgårdar, men i grönområdena är det annorlunda. Där deltar även flickorna i den sortens lekar, har jag sett, leken i grönområdena är mer könsavkodad, säger Sara Frödén.
Hon ser många fördelar med att barnen har tillgång till grönområden i anslutning till skola och förskola.
– För vissa barn är det livsnödvändigt och det är konstigt att det inte finns överallt, att vi inte har kommit längre.
